MatMartina

En lyxig frukost can make your day. Egentligen var nog inte den här frukosten så superlyxig, men den ser fin ut i alla fall. Trevlig onsdag på er! Kram och puss.

Elin Ström, det här inlägget är tillägnat dig!

Recept kommer strax upp!

Skär två skåror i toppen av löken, ganska långt ner fast inte hela vägen. Ringla över lite olivolja, salt och peppar och sätt in i ugnen i ca 20 min på 200 grader. Eller tills löken blivit mjuk.

-

Kantareller

Ägg

Skinkskivor

Ströbröd

Olivolja

Salt

Peppar

Persilja

Parmesan

---------------

Blanda färska kantareller (om du har torkade, så blötlägg dem tills de blir mjuka), ägg, salt och peppar i en skål. Häll i ugnsfast form. Lägg på ett täcke med skinkskivor.

Till själva gratineringen blandar du ströbröd, olivolja, riven parmesan, persilja, salt och peppar i en skål. När du fått till en grynig, men inte alltför torr "smet" häller du över den på kantarellbädden. In i ugnen ca 10-15 min på ca 170 grader.

Sådär, som jag utlovade kommer nu en bild på mig. Såhär ser jag ut. Martina Antonino heter jag och jag fyller 20 år i sommar. Jag vet inte varför matlagning har blivit ett så stort intresse, men det kan ha att göra med att den ena halvan av min släkt har det som, kanske inte intresse, men som en livsstil. De är så insatta och lever nästan för det utan att veta om det själva. Utan recept och utan faktiska mått kan de göra nästan vad som helst av vad som helst och det blir alltid hur gott som helst! Och jag tror att det är vad jag vill få ut av min egen matlagning. Kanske att det en gång blir mer än bara ett intresse.

Min största inspirationskälla är min farmor. Hon är helt otrolig. Bland de mest varma människor jag känner. Trots alla sina sjukdomar och reumatism så är hon alltid glad och skojar och skrattar. Barnasinnet sitter märkbart kvar. Hon är så galet duktig på allt som har med matlagning att göra! Synd bara att jag endast får träffa henne en gång om året. Men varje gång man är där blir man behandlad som en prinsessa. Hon gör allt för en.

Så, här kommer en bild från när jag var och hälsade på i Italien i December 2011.

Så, nu vet ni lite mer och har sett vem jag är. Då återstår det väl bara att säga tack och adjö för det här inlägget. Men kom tillbaka snart igen, för jag har alltid något nytt att lägga upp och skriva om! Kram